ankaja

Jag har en fin röd Skeppshults cykel. Den fick jag helt ny när jag fyllde typ 13. Jag och pappa åkte till Småland där de säljer dessa cyklarna. Egentligen ville jag ha en lila eller rosa och allra helst en med bockastyre. I dag, sisådär 10 år senare, är jag mycket glad att det blev en röd och med vanligt styre.

Denna cykel har varit sönder i typ 2 år. Jag hade den på stationen i Kristianstad för att kunna cykla hem därifrån när jag kom från Johan en sen söndagkväll. När jag kom dit var den sönder. Det var något med framhjulet. Inte bara att det var punka utan det var nått med den där man pumpar. Det såg ut som att det var av. Arg blev jag och fick leda cykeln hela vägen hem (då bodde jag inte där jag bor nu så det var jääättelångt hem). Och arg har jag varit sedan dess. Så jag har liksom inte befattat mig med denna cykel. När jag flyttade till min nuvarande lägenhet flyttades den med och ställdes i källaren.

I lördags var Johan hos mig. Och jag hade frågat försiktigt i förväg om han eventuellt kunde tänka sig att titta lite på min sylle. Jomenvisst kunde han det. Så han tittade lite på den. Sen gick vi till Claes Olsson (den enda affär man kan få Johan att gå frivilligt till. Han sa t o m att "det är så skönt att ha god tid i en affär så att man bara kan gå och titta". Jag försökte med samma replik på Åhlens. Det gick inte.) och köpte ett filter, eller ventil eller vad det nu heter, och en cykelpump. Sen satte Johan in ventilen och pumpade den. Han är såååå händig!!

Nu skall den bara städas, sen är den cykelklar! Jag önskar mig en cykelkorg av Johan i julklapp + att han sätter dit den. Tur att jag har en så händig man!

Jag har länge blundat för sanningen, inte velat erkänna för mig själv ,men nu måste jag. Jag har mögel i köket. Får jag flytta hem igen mamma?

Jag ska berätta en hemlighet för er, som är bara mellan oss. Jag äger 42 kjolar. Men då är det inklusive sånna man har på bröllop. Och sommarkjolar. Och jag använder bara typ 1% av alla. Så jag har egentligen inte så många. Säg absolut inte detta till Johan!!

Det jag tycker är jobbigast i mitt liv just nu är mitt hår. Det ser ut som boet till något som katten släpat in, både gällande färg och konstruktion. (Jag antar att råttbon har samma färg som djuret och att det är ganska spretigt, livlöst, torrt och platt?!)

Angående konstruktionen så förstår jag mig inte alls på det. Polisongerna har inte vuxit ifatt det övriga håret så de hänger fortfarande och dinglar på trekvart. Luggen kan vara bra ena dagen och helskum andra. Samma med resten av håret. Och när jag sätter upp det så är det helt plötsligt hål på vissa ställen. Jag fattar inte.

Den hårfärg jag är skapad med vill jag helst inte ha, därför färgar och tonar jag hejvillt. Men saken är den att färgen inte stannar kvar. Det är bra i någon vecka, max, sen bleks det mer och mer och bara efter ett tag så sitter jag där med samma gamla kattinsläpningsfärg. Om jag vill va extra fin någon speciell gång så får jag färga det dagen innan så att färgen säkert inte har glidit av. Risken med detta är att om färgningen skulle bli kass så hinner jag ju då inte färga om.

Detta är det jobbigaste i mitt liv. Eller hostan. Har inte helt bestämt ännu.

I just lööööv my sköljmedel!! Comfort gul paket (solnånting). Sitter och smygsniffar på min tröjja hela tiden. Skyller på att jag måste hosta och därmed ha näsan i armvecket. Jag har utsett detta till världens godaste sköljmedel.

För någon dag sen skulle jag visa en patient vägen till centralhallen. När patienten gått in i hissen tittar denne på mig och säger:

- Oo, vad du var snygg! Så fin!

Att det var en 85 år gammal tant som klagade över smärtor i hjärnan och som hade plexiglas till glasögon, det är ju en petitess man inte behöver lägga alltför stor vikt vid...