ankaja

Som sångaren Jason Mraz sjunger:

I'm lucky I'm in love with my best friend
Lucky to have been where I have been
Lucky to be coming home again
Lucky we're in love every way
Lucky to have stayed where we have stayed
Lucky to be coming home someday

- jag är kär i min bäste vän

Har precis gråtit mig genom denna film (och jag har inte ens Johan här att krama):



Love in Manhattan med Dermot Mulroney och Amanda Peet. Sååå sorglig!! På baksidan står det:

"Love in Manhattan" är en gripande och romantisk hyllning till livet och förälskelsen. Griffin (Demot Mulroney) får beskedet att han snart kommer dö i cancer, men vägrar att låta tiden rinna ut på ett sjukhus. Han bestämmer sig för att ta livet i egna händer och börjar studera. På universitetet möter han den lite mystiska men attraktiva Phoenix (Amanda Peet) och kastar sig ut i en spontan flirt. Phoenix misstänker att Griffin är sjuk och försöker tygla sina känslor. Men att motstå hans charm är lättare sagt än gjort. De njuter av varje minut i varandras sällskap och mer förälskade än någonsin fångar de dagen tillsammans på Manhattan.

Men jag kan säga att den var mycket bättre än vad som stod på baksidan.

Nu ska jag slänga i en tvätt och sen se en film till som verkar va betydligt med ytlig och inte så sorglig.

I dag är jag bländande. Det är första gången i år som jag är barbent på riktigt, alltså utan leggings eller trekvartsbrallor. Således är benen som sticker nedanför kjolen ganska vita. Funderade imorse på om jag skulle våga gå ut med två kritvita ben men sen tänkte jag så här:

Ganska ofta när jag träffar folk och jag är på mitt Annikakritiska humör så brukar jag jämföra mig med andra för att peppa mig själv lite. "Sååå vit som hon är jag i alla fall inte", "Mitt hår är inte riktigt så risigt som hennes" eller "Mina överarmar är inte riktigt lika feta som hennes" (lite som fariséen i Bibeln, eller var det ska-du-séen?). Så då tänkte jag att jag kan ju unna andra människor den lilla glädjen, att de kan jämföra med mig och tänka: "så vita ben som henne har jag i alla fall inte". Därför är jag bländande barbent i dag.

Jag är sugen på att göra rabarbersaft, ev med jordgubbar i. Någon som har ett bra recept? Får inte va för krångligt, helst inte krångligt alls. Jag kommer ihåg att farmor gjorde en god, Kristina, har du hennes recept?

Har precis ätit, godast maten på länge! Glacad lax, smör med soltorkad tomat, vitlök och basilika och nypotatis. Så gott var det! Kan nog bara upplevas.

Johan övar trumpet nu och sen ska vi klippa honom.


Här har vi honom, i och för sig inte i dag men en annan dag.

I går blev det skorpbak. Leilas kardemummaskorpor. Mycket goda. Skorpor ger mig känslan av lantligt, husmoderligt, blommigt och hemtrevligt. Lite som Leila. Gillar henne!

Jag hade svårt för att somna igår för jag var så pirrig inför min och Johans lunchdejt. Jag vet inte om det hör till vanligheterna att man är det efter att varit tillsammans i 5,5 år men jag kan inte låta bli. Så i dag har jag tagit på min fina, nya klänning (nej, jag har inga förhoppningar om Johans klädsel, han kommer komma i snickarkläder direkt från garaget han håller på att bygga) och längtar till klockan 12! 
 

Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk! Jag hatar strejk!

Jag funderar på att prova att noppa håret under armarna istället för att raka. Tror ni det gör ont?

I dag ska vi tacka ja till en lägenhet. Jag och bror Filip var och kollade på den igår. En helt okej tvåa på 64 kvadrat med balkong. Kanske inte vår drömlägenhet men vi kan nog få fixa litegrann. Kändes jättekonstigt att titta på den och tänka att vi ska bo där. Men det ska bli väldigt väldigt skönt att bo på samma ställe och inte flänga runt varenda helg. Börjar nämligen bli trött på det nu efter 5-6 år... Ni är välkomna dit när ni har vägarna förbi!

Härmed tar jag tillbaka alla positiva ord, tankar och synpunkter jag har haft om den pågående sjuksköterskestrejken.

Längesen jag producerade något här.

Helgen tillbringas i Halmstad. Just nu pågår matlagning. Det blir lax, potatis och romsås och sen blir det päronkaka med mandelmassa i och lite glass till det. Mmm, ska bli riktigt gott.

Solen har lyst hela dagen, underbart! Har försökt hitta en klänning till bröllop men inte lyckats riktigt. Börjar känna mig lite lätt stressad, är bjuden på bröllop om 2 veckor. Jaja, hoppas jag hittar i veckan.

Jag har precis varit och provat linser - så nu sitter jag här - och ser - utan glasögon, för första gången på 16 år! Ganska fascinerande faktiskt. Men det är en sak som bekymrar mig. Allting är mycket större än tidigare! Mina fötter ser ut som båtar, händerna är större än någonsin (för att inte tala om huvudet!!!) och Zoo-karameller har jag alltid tänkt att de är ganska små och söta, men nej, de är ju riktigt stora. Fasar för att komma hem och titta mig i helfigurspegel!

Men vad är det rätta? Hur ser alla normalseende personer? Ser de stort eller smått? Har jag verkligen så stora fötter som det nu ser ut som att jag har eller har jag mer normal storlek, så som jag ser med glasögon? Jag är heeelt förvirrad! 

Jag hade lyckats spara ihop ganska långa och fina (åtminstone långa) naglar och var rättså nöjd. Dock kom jag nyss på att jag ska ju prova linser i dag och då tänker jag att det är lite obehagligt med för långa naglar. Således har jag fått klippa av dem med en megasax. Nu är de absolut inte fina längre...

Igår morse när jag skulle packa min väska upptäckte jag att min plånbok var borta. Jag letade lite snabbt överallt och hittade verkligen inte den. På vägen till jobbet ringde jag Johan och frågade om han råkat få med den i sin väska. Det trodde han inte att han hade. Sen ringde jag Maxi för där var det sista stället jag kom ihåg att jag hade den. Den fanns inte där. Jag överförde även alla mina pengar till mitt sparkonto så att tjuven inte skulle kunna sno nått därifrån. Sen när jag kom hem letade jag lite till - lite mindre stressat och hysteriskt - och då fanns den där helt plötsligt. I min handväska. Typiskt. Tur att jag inte spärrade alla kort!

Jag har visst glömt att föra tillbaks pengarna till kortet, märkte jag när jag skulle köpa Nueva på Apoteket... Oups.

Har precis sett en dokumentär på tvåan "Emma" som handlade om en tjej som började ta droger när hon var 12. Känns så konstigt. Hon verkade va en helt vanlig tjej men ändå hamnade hon där. Men det slutade bra. Det slutade med bröllop! Det känns så grymt konstigt att se brudpar nuförtiden. Om 125 dagar är det jag och Johan som står där framför altaret. Jag fattar verkligen inte det! Men jag längtar!